Siden hade handlats och fraktats från kinas dåvarande huvudstad Xi’an till länderna runt medelhavet.

En karavanväg mellan Xi’an i öster och Tianshan i väster användes under flera hundra år för att transportera varor innan handelsvägarna utökades och handeln med länderna runt medelhavet inleddes.

Efter begäran av en kinesisk diplomat öppnades en internationell handelsväg som kallades sidenvägen. Den började i Kinas huvudstad och gick genom flera länder som Nepal, Indien, Kazakstan och Persien innan man nådde köparna av varorna. Med tiden ökade handeln och man började handla fler varor som te och kryddor längs handelsrutten. Som en följd av detta behövde handelsresande ha platser att sova och äta, och därför erbjöd privatpersoner dem boende i utbyte mot varor.

De handelsresande bar med sig extra varor specifikt för att betala för sin övernattning och mat. Innan vägen blev välkänd, var de resande tvungna att ta med sig sin egen mat och ett tält för att övernatta. Men ju fler som använde vägen, desto mer insåg de som bodde längs med att de kunde tjäna pengar och dra nytta av att erbjuda husrum och mat. Handelsvägen utökades flera gånger genom åren, och den längsta dokumenterade sträckan sträckte sig från den nuvarande Sydkorea (då Korea) till Lissabon i Portugal, där man transporterade varor över land.

Eftersom det var vanligt att sälja varor längs vägen, eller till och med hela sin transport, var det normalt att inte begära mycket när man kom till en plats för att spendera natten. Istället tog man emot det som erbjöds och betalade genom att ge bort varor som en vänlig gest för att visa sin uppskattning för att man fick möjlighet att sova och äta. Även om det fanns flera alternativ för de handelsresande att välja mellan, begärde ingen mer än det som värden erbjöd.

Att erbjuda dem som var på resande fot har funnits långt före byggandet av sidenvägen.

Betalningen kunde variera beroende på om gästerna var handelsmän eller postkurrirer och deras förmögenhet. Det kunde vara i form av varor eller genom att utföra enkla sysslor i hemmet.

Med tiden blev konkurrensen högre då det fanns många ställen för de resande att välja på, och för att locka flera gäster så var man tillmötesgående med deras önskemål.